Cykelvecka Nr.5 Normandie- Calvados- Bretagne

Publicerad 17 maj 2015 av Lars Bülow under Blogg

Avståndsmässigt blir den gångna veckan inget att skriva hem till morsan om… Drygt 40 mil bara, men snittet per dag är okej. Jag bestämmer mig nämligen för en kort paus mellan expeditionens första och andra halvlek. Ställer cykeln i Rennes, Bretagne och tar tåget till Paris över fredag-lördag. Där möter Kersti upp från Stockholm. Jag bryter alltså min isolering för två dagar i Europas huvudstad, tillsammans med kvinnan i mitt liv. Vi hinner med ett antal kulturevents, äter och dricker gott och pratar mycket med varandra. Jag tankar närhet och energi för andra halvlek. Jag vet- jag ligger just nu 10 mil back som måste tas igen under resten av resan. Men det är det absolut värt- jag får cykla på söndagar om så behövs.

Kulturen i Paris… Musée Les Arts Décoratifs är ett vackert och innehållsrikt museum med en imponerande samling dekorativ konst och konsthantverk. Just nu dessutom en modeuställning om knappar liksom en jättelik exposé över den italienske konstnären, formgivaren och entreprenören Piero Fornasetti (1913-1988).

Kn

En fascinerande samling modeknappar- 900 olika

I

Piero Fornasettis enorma produktion visas på museet

I

Vad sägs om en tuftad Fornasettimatta där hemma…

I

…eller en dekorerad cykel för finsmakare?

 

Musée d´Orsay har en fullödig samling impressionistisk konst, alltid lika intressant att beskåda. Just nu har museet också en stor utställning med verk av målaren och skulptören Pierre Bonnard (1867-1947).

I

Edgar Degas fantastiska skulptur på Musée d´Orsay

I

och en stor utställning med verk av Pierre Bonnard

 

Vi besöker förstås också Centre Beaubourg (eller Centre Pompidou efter f.d. presidenten). Paris moderna museum har just nu en utställningen om arkitekternas arkitekt, Le Corbusier (Charles-Edouard Jeanneret 1887-1965). Museet visar ett brett spektra av Le Corbusiers arkitektur, skulpturer och målningar. Själv visste jag inte att han varit så produktiv som målare under så lång tid.

I

Centre Beaubourg med utställning om Le Corbusier

I

Le Corbusier som arkitekt, skulptör och målare

 

Maten i Paris… Det blev mycket skaldjur, så klart. Ostron och champagne på krogen Le Procope, med anor från 1686, var en av flera kulinariska upplevelser under tre Pariskvällar.

I

Ostron & Champagne med Kersti på Le Procope

I

Churchill lär ha sagt om Tysklands invasion av Frankrike  ”Ett land med 300 sorters ostar kan aldrig besegras”

 

Fransk TV står på under kvällarna medan jag packar upp och om, fixar med utrustningen, skriver logg och planerar nästkommande dag. Jag förstår tyvärr inte mycket franska och allt utländskt är för säkerhets skull dubbat. Därför kan ingen här engelska. Parlez-Vous anglais? Svaret ”a little” ska tas bokstavligt. Lyssnar jag uppmärksamt förstår jag grovt innehåll och prioriteringar i fransk TV. Marine Le Pen och Nationella Fronten får stort utrymme denna vecka efter att hon uteslutit sin far Jean-Marie ur partiet. Hon syns och hörs i vart och vartannat inslag. Veckans största händelse tycks ändå vara att president Françoise Hollande varit på Kuba, skakat hand med Fidel Castro och uttalat sig berömmande om den kubanska revolutionen. Då tog det hus i La République. Hollande står där välskräddad, Fidel tar emot i gråa mysbyxor och svart Adidas-jacka. Samma approach och inställning till kläder som Ingvar Kamprad, innan denne blev metrosexuell hipster! Det blev parlamentsdebatt om saken, med efterföljande studiosamtal där 5-6 experter från olika politiska läger diskuterar frågan i timmar. Eftersom jag är kroniskt möbelskadad observerar jag i förbigående att den franska TV-studion är möblerad med ett stort antal stolar från danska HAY. Här behövs tydligen ingen fransk kulturdubbning…

I

Frankrikes president Françoise Hollande skakar hand med Fidel Castro och retar gallfeber på La Republique

 

Cykelkulturen i Frankrike är en annan än i cykellandet Holland. Jag ser ganska få cyklister utanför storstäderna. Det är sällan anvisade cykelvägar annat än i de lite större orterna. Respekten mellan bilister och cyklister är dock bra. Inga pekande fingrar eller okvädningsord, som är mer regel än undantag i Stockholmstrafiken. Bilisterna lämnar dig företräde, men du får också veta om du gör fel…

I

En av får träningscyklister på franska landsbygden

 

Måndag 11 maj. Pigg efter söndagsvilan i Le Havre tar jag ut tidigt. Har siktet inställt på lyxbadorterna Trouville- Deuville och gärna en bit ytterligare in i regionen Calvados. Men det gäller först att ta mig över floden Seine som är mycket bred här vid utloppet och inte så futtig som i Paris… Högbron Ponte de Normandie verkar lovande, i varje fall närmast, men vid brofästet förstår jag påtagligt brutalt att det är en Autoroute och absolument förbjuden för cyklister. Jag får göra om och göra rätt, men inser att nästa bro- Ponte de Tancarville ligger 2-3 mil inåt landet. Nåväl, då får det bli en trevlig omväg på 4-6 mil. Vad gör det, en måndagsmorgon med fint cykelväder och utvilade ben. På rätt sida vattnet fortsätter jag via Honfleur och Villerville och kommer till sist till de eftertraktade dubbelbadorterna. Rena Strandvägen med lyxbilar, flotta restauranger, hotell och casinon. Inget för min reskassa, så jag fortsätter tappert till Canapville ytterligare någon mil längre bort. Hittar ett trevligt B&B och så småningom restaurangen Muriel & Franck Dugast Gastronomique. Menyn finns bara på franska och den trevliga Muriel talar så klart inte engelska. Det blir rena gissningsleken, men Rognon de veau avec sauce moutard a l´Ancinne låter gott, eller hur? Tar in ett glas rött Bordeaux till. Tur att jag gillar inälvsmat för jag härleder den välsmakande anrättningen till kalvnjure i senapssås. Som avslutning beställer jag in resans första Crepes avec en 2:a Calvados. Gastronomiskt gott det också. Notan går tyvärr på € 55 denna kväll, men jag är ju faktiskt i La France!

I

Bron Ponte de Normandie- inget för cyklister

I

Floden Seine är bred vid utloppet…

I

… inte så futtig som genom Paris

I

Lyxorten Trouville

I

Resans första crepes- hos Muriel & Franck i Canapville

 

Tisdag 12 maj hänger regnet i luften hela dagen, men faller inte fast prognosen anger 90% risk. Vindarna är måttliga trots att jag nu åter är vid kusten. Det blir ännu en dag med rätt cykelväder och jag bestämmer mig för en lite längre rutt. Passerar både Cabourg och Caen och når framåt kvällen den lilla staden Vire (Virr uttalas den). Undviker de största vägarna och följer kartans vägnumrering by efter by. Trevliga små familjehus varvat med bondgårdar. Pickande höns överallt samt får, getter, hästar och kor i drivor. New Holland traktorer av gigantiska dimensioner. Säden har gått i ax på vissa åkrar. Jag passerar strukturerade fruktodlingar som blir till favoritdrycken Calvados, eller Cider. Samma framgångskoncept som på Österlen. Frukt & Sprit går alltid hem. Jag når fram till Vire i kvällningen och tar en virre på närmsta lokal.

I

Vacker näckrosdamm på landet, som Monet skulle ha gillat

I

Små landsvägar är trevliga för cyklister

I

En av 100-tals krogar utmed landsvägarna

I

Frigående höns i snart sagt varje by

I

Säden har gått i ax

I

Strukturerade fruktodlingar

I

Frukt och sprit- säkert koncept i Calvados och på Österlen

 

Onsdag 13 maj. Denna dag tänker jag mig göra intåget i Bretagne. Ska först runda Avranches och därefter ta Route de la Baie utmed hela bukten via turistmagneten Le Mont St. Michel och vidare till Cancale. Denna lilla fiskeby, världskänd för sina ostronodlingar, har jag besökt tre gånger tidigare. Bland annat firade Kersti och jag min 26-års dag där för några decennier sedan. Jag minns att det blev både ostron och champagne den kvällen, kanske hummer också? Säkert förödande exklusivt, men vi bodde i tält som kompensation. Jag kommer dock inte så långt denna dag. Stannar till vid turistfällan Mont St. Michel, som är i full kommers trots lågsäsong. Konstaterar att attraktionen utvecklats till en fullständig industri sedan jag var här sist. Jag träffar ett österrikiskt par som ”husbilscyklar” runt i Frankrike. No- not for me svarar jag när de tycker det är något jag borde pröva. Men jag avundas dem någon timma senare då regnet kommer och vinden tar i rejält. Framme vid Le Vivier sur Mer beslutar jag mig för att skippa Cancale och hamnar i stället i den trevliga medeltidsstaden Dol de Bretagne och tar tidig kväll denna onsdag.

I

Turistfällan Le Mont St. Michel

 

Torsdag 14 maj. Heldagsregn över Bretagne, förvarnas det om. Full skyddsutrustning på från start alltså. Allt är täckt. Fötterna har eget överdrag, till och med hjälmen har regnhuva. Jag måste se ut som ett UFO för hjälmlösa Centraleuropeer, tänker jag då jag trampar på mot Rennes i ösregn. Det är Kristihimmelfärdsdag och fransmännen håller sig inomhus. Alla är lediga så någon trängsel på vägarna är det inte tal om. Under sista timman in mot storstaden Rennes upphör regnet tvärt. Jag cyklar på ”Route de Meubel”. Mängder av möbelfabriker och varuhus utmed vägen, Möbelriket Lammhults franska motsvarighet. Jag registrerar som i förbigående ett antal välkända franska varumärken under vägs. Jag kommer fram till Rennes vid fyratiden, låser in biken och utrustningen och tar 5-tåget till Paris för två fantastiska dagar med Kersti!

I

Fullt rustad för regn

I

Regn i molnen

I

Sista sträckan mot Rennes kallas ”möbelvägen”

 

EFTER 5 VECKOR, TOTALT 290 MIL. 14.500 KRONOR TILL LÄKARE UTAN GRÄNSER

Vill du bidra till min insamling? Gå in via länken nedan.

https://www.betternow.org/se/cykel-stockholm-sagres-for-lakare-utan-granser

Nästa blogginlägg hoppas jag kunna publicera söndagen den 24 maj- från någonstans utmed franska Atlantkusten.

Lars Bülow                                                                                                    Arkitekt MSA, Designer MSD